Weekly News

Mattias Frithiof, avdelningschef WSP Group Sverige SAMHÄLLSUTVECKLING

Vem är vinnare och förlorare i regionernas kamp?

Ofta talas det om att hela Sverige ska leva. Men hur realistiskt är det, egentligen? Trenden med allt starkare tillväxtregioner är tydlig samtidigt som det finns chans för fler att haka på tåget.

!Regionerna är beroende av hur kommunerna agerar, av vad som händer i grannlänen, hur nationella medel för infrastruktur fördelas och inte minst av hur näringslivet agerar och hur invånarna väljer att leva sina liv."

Alla regioner vill ha fler invånare, ett växande näringsliv och en ung och välutbildad befolkning som kan ta de kunskapsintensiva tjänstejobben som ger höga skatteintäkter.

– Men fakta är att Sverige allt mer delas upp i regioner med positiv utveckling, och regioner med allt sämre förutsättningar, säger Mattias Frithiof som är avdelningschef på WSP Group Sverige. Han arbetar med att ta fram beslutsunderlag och rådgivning för Sveriges kommuner när det gäller frågor som handlar om samhällets utveckling.

I en rapport – Regionernas kamp – har WSP för tredje året i följd sammanställt potentiella utvecklingsmöjligheter för regioner utifrån olika kriterier som befolkningsutveckling, sysselsättningsgrad, utbildningsnivå, förvärvsinkomster samt var det kunskapsintensiva näringslivet trivs.

Vill man göra det enkelt för sig är det de tre storstadsområdena – Stockholm, Göteborg och Malmö – samt universitetsstäder som Linköping, Örebro, Umeå och Karlstad som har de bästa förutsättningarna. Där samlas många av drivkrafterna för tillväxt.

– Men att utveckling endast kan ske här är förstås inte givet, fortsätter Mattias Frithiof. Exempelvis visar storstädernas kranskommuner en väl så god utveckling, ofta till och med bättre. Man kan säga att de tagit rygg på tillväxtmotorerna genom att erbjuda bra boende och bra livskvalitet till lägre kostnad inom ett pendlingsavstånd som anses vara överkomligt. Principen är den samma oavsett geografi och är något alla kommuner kan lära av.

På grund av en dåligt fungerande bostadsmarknad har det blivit mycket dyrare för unga välutbildade att flytta till framför allt Stockholmsregionen. Skulle den utvecklingen hålla i sig över tid kommer Stockholm att tappa i tillväxttakt.

– Av stor betydelse för en fortsatt positiv utveckling är det också att centralorter erbjuder ett attraktivt företagsklimat så att de företag som startas kan växa och utvecklas.  

– Runt omkring de svenska centralorterna finns regioner som skulle kunna utvecklas bättre än vad de gör. För dessa regioner kan en framgångsmodell vara att koppla ihop sig med de växande centralorterna på olika sätt.

När det gäller de regioner, ofta i glesbygd, som har en svarare utveckling ser det mörkare ut. Dels är det ofta en rent demografisk fråga med många äldre invånare. Dels handlar det också om ett ensidigt näringsliv som är mer inriktat på utvinning av råvaror eller industriell produktion.

– Den svenska tillverkningsindustrin är fortsatt mycket viktig och konkurrenskraftig. Men att hoppas på att nya industrijobb ska komma i någon större utsträckning kan man nog glömma. Vad det i stället handlar om är att hitta sin egen nisch inom tjänstesektorn, menar Mattias Frithiof. För det är de nya jobben och potentialen finns.

– Vad det handlar om är att göra en analys av vad man har att erbjuda som andra kommuner eller regioner kanske saknar och sedan sätta upp tydliga mål. Det kan vara allt från ren luft och rent vatten till gott om plats historia eller kulturellt betingade tjänster. 

– Man bör alltså också se till att man ”kopplar upp sig” mot ”sin” centralort. Dels genom att se till att det finns fysiska kommunikationer som möjliggör pendling, dels genom att till exempel erbjuda bra utbildning på lokala campus, både på lägre och högre nivå, säger Mattias Frithiof.

Man skulle kunna säga att vi i dag är ”dömda till samverkan” eftersom ingen part ensam har äganderätt över samtliga förutsättningarna för en regions tillväxt och utveckling.

– Det handlar snarare om en rad ömsesidiga beroendeförhållanden – och i någon mån en samordnad ansvarsfördelning. Regionerna är beroende av hur kommunerna agerar, av vad som händer i grannlänen, hur nationella medel för infrastruktur fördelas och inte minst av hur näringslivet agerar och hur invånarna väljer att leva sina liv. Kort sagt, Regionernas Kamp.


Dela artikeln

Journalist

Martin Westholm

Fler artiklar