Weekly News

Världens första elväg lovar gott för framtiden

Mycket talar för att detta kan bli en allt vanligare syn på svenska vägar. Långtradare som är kopplade till elnätet via en luftlina. Med syfte att spara energi, men också att sätta positiva miljöavtryck.

"Investeringen i elvägar betalar sig på under tio år, visar de kalkyler vi gjort."

En två kilometer lång vägsträcka strax utanför Sandviken i riktning mot Gävle väcker stor uppmärksamhet i hela världen. En till synes helt vanlig asfaltväg men om man lyfter blicken lite högre är det lätt att förstå varför. Tunga hybridfordon som i fart kopplar upp sig mot en elledning. 

Nu kommer elvägen!
En väg där elanslutna lastbilar körs som tysta trådbussar i vanlig trafik.

Sverige har som mål att ha en fossiloberoende fordonsflotta 2030. I praktiken innebär det att alla vägtransporter om knappt 15 år i huvudsak ska drivas med el, vätgas eller biobränsle.
Men hur ser vägen ut mot ett trafiksystem som inte ska påverka den globala uppvärmningen?
Svaret på den frågan finns till viss del i Sandviken där den två kilometer långa forsknings- och demonstrationssträcka för ett tvåårigt försöksprojekt ska visa vad som händer när tunga transporter i fart kopplar upp sig och av sig mot ett luftburet elnät i en normal trafikmiljö och våra olika väderförhållanden.
Science fiction. Nej, knappast.

– Grundtekniken har funnits i 120 år. Det är i princip samma teknik som används av spårvagnar och trådbussar. Men det är först nu som det har blivit aktuellt att testa den i skarpt läge på allmän väg, säger Magnus Ernström projektledare på Region Gävleborg . Tillsammans med statliga Trafikverket, Vinnova och Energimyndigheten står man bakom projektet med syfte att ta reda på om elvägar kan vara ett miljösmart och ekonomiskt försvarbart komplement till dagens väg- och järnvägstrafik.

Med i projektet är också lastbilstillverkaren Scania, Siemens som utvecklat själva tekniken samt ett antal svenska storföretag som Sandvik, Boliden, SSAB och Stora Enso. 

Testet har nu pågått i snart ett år och utfallet har blivit mer än positivt, även om testet än så länge bara omfattar en långtradare.
– Tekniken fungerar, det vet vi och ska man vara lite drastisk är problemet att hitta problem, säger Magnus Ernström.

Nu är det inte tänkt att långa vägsträckor ska elektrifieras.
– Det ska i första hand bara göras på vägsträckor med mycket tung trafik och där det är försvarbart både ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv, exempelvis i kraftiga uppförsbackar eller när man passerar förbi städer och samhällen.
På sikt finns förhoppningar om en utbyggnad av elvägen från Borlänge till Gävle hamn och med en avstickare till Avesta.

– Investeringskostnaderna är relativt låga, vilket gör att ett system med elvägar även kan bidra till att priset för transporter pressas nedåt. Dessutom är kostnaderna för att anpassa tunga fordon till den nya tekniken inte särskilt hög. Och priset för el är bara hälften jämfört med priset för diesel, men dubbelt så effektivt.

– Investeringen i elvägar betalar sig på under tio år, visar de kalkyler vi gjort, understryker Magnus Ernström. 

I ett internationellt perspektiv följs testerna i Sandviken med stort intresse.
– Vi får besök av delegationer från i princip hela världen. Särskilt stort är intresset i Tyskland som vi har ett nära samarbete med. I Berlin finns också en testbana och det finns relativt långt framskridna planer på att bygga ut landets motorvägsnät med ett kompletterande elnät för den tunga trafiken.

– Vi är optimister, den här tekniken har framtiden för sig. Personligen är jag övertygad om att vi kommer att få se fler elvägar, både i Sverige och i andra länder.


Magnus Ernström

Dela artikeln

Journalist

Martin Westholm

Fler artiklar