Weekly News

Tre intressanta energikällor

Biogas, den ultimata produkten för cirkulär ekonomi

Att ta hand om matavfall för att producera biogas och biogödsel är den ultimata processen för en cirkulär ekonomi. Den lokala fordonsflottan använder biogasen som drivmedel och lantbrukarna använder biogödseln, vilka ersätter fossila drivmedel och handelsgödsel. Förutom klimatnytta, att gå från fossila till förnyelsebara produkter, ger biogasen många andra samhällsnyttor. Tack vare biogasen minskar luftföroreningarna drastiskt, den ger nya arbetstillfällen och minskar behovet av import, vilket förbättrar Sveriges BNP.

Sverige är främst i världen och leder teknikutvecklingen när det gäller att använda biogas inom transportsektorn. Svenska teknikföretag har idag en stor exportmarknad.
– Sverige satsade tidigt på biogas och då speciellt till transportsektorn. Det började med personbilar och bussar – vi har störst andel gasbussar till kollektivtrafiken i hela Europa – och fortsätter nu med tunga lastbilar. I hela Europa ökar användningen av gas till fordon, men där resten av Europa satsade på fossil gas var Sverige först med att använda biogas. En väg som nu även övriga Europa går in på, säger Maria Malmkvist, VD på Energigas Sverige.

Det finns även andra områden där biogasen kan göra stor nytta - inom industrin kan oljan bytas ut mot biogas. Tidigare har intresset från industrin inte varit speciellt stort, men här märker vi nu en klar förändring. Alla industrier som använder högvärdig energi sneglar på biogasen och ett antal industrier har eller är på väg att gå över till biogas. Biogasens framtidsutsikter i Sverige ser långsiktigt riktigt bra ut.


Fjärrvärme, en ren källa till värme och el

Fjärrvärme är i dag en beständig del av energiproduktionen i Sverige och står för över 50 procent av uppvärmning och varmvatten till bostäder, lokaler och fastigheter totalt i Sverige. Omsättningsmässigt utgör energislaget dock mindre än 50 procent, eftersom det är mycket kostnadseffektivt. Det går endast åt en kilowattimme resurser för att producera fem ilowattimmar fjärrvärme.
– En anledning till effektiviteten är att fjärrvärme produceras av rester från andra industrier. Över 90 procent av fjärrvärmen är förnybar och återvunnen energi. Av det är cirka 10 procent spillvärme från industrin. Dessutom använder man gamla lastpallar, avfall, deponigaser, samt spillvärme från reningsverk och tar på så sätt tillvara resurser som annars skulle gått till spillo. 40 procent av fjärrvärmen kommer från rester från sågverk, pappersmassaindustri och avverkning, berättar Raziyeh Khodayari, Ansvarig miljö, hållbarhet, energitillförsel och energiaskor på Energiföretagen Sverige.

En annan fördel med fjärrvärme är att den ger låga utsläpp av klimatgaser och luftföroreningar jämfört med andra förbränningspannor. Utsläppet av stoft är 17 gånger lägre än hushållens småskaliga vedeldning per kWh som produceras. Fjärrvärmen har genom sin resurseffektivitet och miljövänlighet bidragit till att Sverige nått sina klimatmål och till att svenska städer fått renare luft. Förutom värme producerar man även ren el. Raziyeh menar att fjärrvärmen kan förstärkas ytterligare i delar av samhället. Då kan man även producera mer väderoberoende el, vilket är särskilt värdefullt kalla vinterdagar.


Vindkraften ska bli mer effektiv

Vindkraften har en viktig roll att spela i Sveriges försörjning och landskapet passar bra för den formen av energislag. Men det finns fortfarande utmaningar att möta innan det fungerar felfritt, menar Pamea Lundin, Sverigechef på ENERCON GmbH.

Vindkraften är ett viktigt förbybart energislag, speciellt i kust- och åkerlandskap där vinden ligger på som mest. Men när det inte blåser, då genenerar inte vindkraftverken någon energi alls. Pamela Lundin är Sverigeschef på ENERCON GmbH, och är väl medveten om utmaningarna
– Alla energislag hänger ihop i ett stort system, vilket gör att de kompletterar varandra. Visst stämme det att vindkraften inte generar någon energi när det inte blåser, men det är ingenting vi behöver oroa oss över i Sverige. Det blåser nämligen tillräckligt under 90 procent av årets timmar.

Utöver vindkraften har Sverige också förmånen att ha en stor andel vattenkraft, en energiform som kan regleras och kontrolleras. Ett annat sätt att säkra vindkrafttillgången på, är att effektiva lagringsmöjligheter.
Vindkraft är ett förnybart energislag, men skeptiker säger att lagring och stabilitet inte håller måttet. Pamela är medveten om utmaningarna:
– Vindkraften är hållbar och i dag den billigaste nyproducerade energikällan, samt en hörnsten i omställningen till förnybart. Möjligheten att lagra el kommer dock att vara central liksom utbyggnad av kablar till andra länder. Vindkraft har många styrkor som energislag, men i ett alltmer flexibelt elnätssystem finns en utmaning i stabiliteten.

Gällande stabiliteten i vindkraftnäten, har man börjat lägga ett stort fokus på att effektivisera processerna. Palmela utvecklar:
– Vi satsar stort, exempelvis på reaktiv effekt, spänningsreglering och syntetisk svängmassa som gör att vindkraften kan bidra på fler sätt än endast som en energikälla. Efterfrågan på den här typen av teknik har kommit igång i vissa länder, och vi ser att även Sverige börjar betrakta vindkraften som en del av lösningen för ett stabilt system för framtiden. 

Dela artikeln

Journalist

Anna Bjärenäs

Fler artiklar