Weekly News

Ylva Johansson, arbetsmarknads- och etableringsminister SAMHÄLLSUTVECKLING

Samarbete ökar möjligheter

Kommunernas behov av kompetensförsörjning inom den offentliga och privata sektorn behöver uppmärksammas av regeringen. För att tillgodose bristen på arbetsmarknaden krävs innovativa insatser och samverkan.

Just nu är den svenska konjunkturen stark, arbetslösheten fortsätter sjunka och sysselsättningen ökar. Trots detta upplever många kommuner ute i landet svårigheter med att hitta rätt kompetens. Regeringen satsar därför kraftigt på kompetenshöjande insatser inom flera politikområden. Bland annat har regeringen tillfört tio miljarder kronor till kommunsektorn för att skapa långsiktiga planeringsförutsättningar för att stötta kommuner och landsting som har störst behov av investeringar när Sverige växer.

Ylva Johansson, arbetsmarknads- och etableringsminister, poängterar vikten av att kunna läsa av marknaden och vidta de åtgärder som behövs.
– Som ett led i det akuta behovet inom välfärden har regeringen beslutat att kommuner, landsting och privata utförare inom välfärden ska ha möjlighet att få extra resurser med ett ekonomiskt stöd motsvarande en lönekostnad upp till tolv månader. Det ska ge arbetsgivare lättnader, ge män och kvinnor som stått utanför arbetsmarknaden under längre tid en chans att komma tillbaka, säger Ylva Johansson.

Regeringen har utvecklat det så kallade extratjänsterna för att bredda möjligheterna inom flera områden i alla statliga och kommunala myndigheter. Efter dialog med Sveriges kommuner, landsting och fackförbundet Kommunal har regeringen även öppnat upp för möjligheten till utbildning för tidsbegränsat anställda inom äldreomsorgen samt hälso- och sjukvården.

Regeringen genomför ett betydande kunskapslyft för ett livslångt lärande och högre sysselsättning. Kunskapslyftet ger människor chans att utbilda sig för att kunna få ett jobb, omskola sig till ett nytt yrke, få behörighet till högre utbildning, vidareutbilda sig för bättre karriärmöjligheter och bilda sig för ökat deltagande i samhällslivet och personlig utveckling. Satsningen på yrkesvux och lärlingsvux syftar till att motverka brist på yrkesutbildad arbetskraft.

Traineejobb är något som arbetsmarknadsdepartementet vill se mer av. Det ger arbetsgivaren chans att hitta rätt kompetens till sin arbetsplats. Traineejobben finns i dag främst inom välfärdssektorn och inom så kallade bristyrken. Kvalificeringstiden för traineejobb inom välfärdssektorn för unga har kortats ner till tre månaders arbetslöshet för att på så sätt få ut fler på arbetsmarknaden fortare.

Det ligger på Ylva Johanssons bord att samordna och inrikta regeringens arbete med flyktingsituationen. Regeringens fokuserar på att förbättra nyanländas förutsättningar att snabbt komma i utbildning eller arbete, i syfte att tillvarata den kompetens som nyanlända bär med sig. För att nyanlända snabbare ska kunna etablera sig har regeringen fört samtal med arbetsmarknadens parter om snabbare vägar, så kallade snabbspår, in på arbetsmarknaden för nyanlända som har utbildning eller yrkeserfarenhet som efterfrågas i Sverige. Nu lanserar arbetsmarknadens parter tillsammans med berörda myndigheter ett snabbspår för bland annat lärare. Målet med snabbspåren är att fler nyanlända ska erbjudas arbete, arbetsplatsförlagd praktik eller någon form av anställning samtidigt som arbetsgivare i branscher där det råder brist på arbetskraft ska få hjälp med kompetensförsörjningen. Detta är det fjärde snabbspåret som offentliggörs. Sedan tidigare finns snabbspår för kockar, slaktare och styckare samt för ett antal legitimationsyrken inom hälso- och sjukvården.

Ytterligare snabbspår är på gång. Förslaget på snabbspåret för nyanlända lärare innebär att Arbetsförmedlingens olika insatser kan användas och göras parallellt, där exempelvis praktik kombineras med yrkessvenska och kompletterande utbildning. Delar av utbildningsmomenten kommer erbjudas på arabiska, för att snabba på vägen mot att kunna arbeta som lärare på svenska.
– Tillsammans med regeringen måste jag kunna identifiera och samordna de politiska initiativ som krävs för att hela kedjan från ankomst till etablering ska fungera. Det handlar om att bygga ett samhälle som håller ihop och strategiska beslut som minskar segregationen. Det är ingen lätt situation och kräver samverkan från flera olika aktörer, säger Ylva Johansson.

När en kommun tar emot asylsökande, utöver de nyanlända som redan finns i kommunen, innebär det bland annat att fler nya elever börjar i skolan, fler bostäder behövs och socialtjänsten får nya utmaningar, särskilt kring ensamkommande barn och unga. Behoven ökar vidare inom hälso- och sjukvården, vilket också påverkar landstinget. Kommunernas överförmyndarnämnder måste få fram fler gode män och ställföreträdande vårdnadshavare till de ensamkommande barnen. Vuxenutbildningen och arbetsmarknadspolitiken måste klara av att ta hand om och komplettera kompetensen hos det stora antal nyanlända som förväntas delta i etableringsuppdraget. Hälso- och sjukvården står inför flera utmaningar, bland annat att erbjuda hälsoundersökningar till alla asylsökande.

Rättsväsendet berörs bland annat i frågor som gäller återvändande. Ett fungerande asyl- och mottagningssystem förutsätter att personer som har fått ett slutligt avslag på sin asylansökan återvänder till sina hemländer. Staten, landstingen, regionerna och kommunerna måste samverka. Likaså måste den offentliga sektorn samverka med företagen och med civilsamhället för att nå framgång.

Fakta

FAKTA
Inger Ek tillträdde som generaldirektör för Upphandlingsmyndigheten den 15 april 2016. Utbildad jurist vid Lunds Universitet och arbetade efter examen som förvaltningsjurist på Trafikverket under flera år. Därefter många år som verksjurist, förvaltningsjurist och upphandlingschef inom Mölndals stad. Senast verksam under åtta år som VD för Göteborgs Stads Upphandlings AB. Inger Ek är 51 år och har två barn.

Dela artikeln

Journalist

Anette Karlsson

Fler artiklar