Weekly News

Säkra livsmedel från jord till bord

Att en livsmedelsproduktion är hållbar förutsätter att vi tänker långsiktigt och har en helhetssyn. I hållbarhet omfattas ekologiska, ekonomiska och sociala dimensioner. Samtliga dessa begrepp ingår i Sveriges livsmedelsstrategi, som presenterades av regeringen 2017.

I hållbarhet ingår att vi minskar matsvinnet som kostar mycket pengar och innebär att djur slaktas i onödan och att mark brukas för ingen nytta, vilket ger onödiga ekologiska avtryck. Svinn innebär att konsumenter kastar livsmedel som blivit dåliga eller passerat bäst-före-datum. Om vi konsumenter i stället smakar och luktar mer på maten i våra skafferier och kylskåp skulle vi slänga mindre mängder mat. Däremot är det viktigt att följa sista-förbruknings-datum eftersom detta anger den sista dag som tillverkaren går i god för att ett livsmedel kan ätas eller drickas utan fara för hälsan.

Vi skulle slänga mindre mat om den förpackades på sätt som förlänger hållbarheten, till exempel genom att ändra atmosfären hos förpackade råvaror. Då skulle matbutikerna bättre kunna planera sina inköp, dessutom skulle konsumenten ha längre tid på sig att äta upp maten innan den blev dålig. Dock är det viktigt att en längre hållbarhet inte sker på bekostnad av säkerhet, det vill säga risken att bli sjuk av maten. Ju längre maten förvaras desto större risk är det att antalet sjukdomsframkallande mikroorganismer, till exempel bakterier ökar. Hållbarhet och säker mat ligger i olika vågskålar, särskilt med tanke på att vissa sjukdomsframkallande bakterie kan föröka sig vid kylskåpstemperatur. En optimal kylskåpstemperatur är fyra till sex grader Celsius.

För företagen är det ett stort ansvar att producera säker och hållbar mat. Det är särskilt tydligt i de fall det finns produktionssteg med så höga temperaturer att bakterier fortplantar sig, eller där bakterier kan överföras mellan livsmedel och maten blir förstörd.

Hållbarhetstänkande ska genomsyra hela kedjan från jord till bord, det vill säga från råvara till att maten ligger på våra tallrikar. Detta kan vara komplicerat i de fall då många aktörer är inblandade. Misstag längs med kedjan kan i värsta fall leda till flera sjukdomsfall.

Ett exempel är det omfattande utbrottet orsakat av bakterien campylobakter i svenskproducerad kyckling som orsakade fler än 4 000 sjuka personer under 2017.

I kontrollen av den livsmedelsburna sjukdomen salmonella eftersträvas i det närmsta en total avsaknad av bakterien salmonella tidigt i produktionen. Det skulle dock knappast vara kostnadseffektivt eller ens möjligt att ha samma strategi för andra sjukdomar, till exempel för campylobakterios. Finns det andra indikatorer som kan vara mer resurseffektiva, till exempel genom att utgå från de sjukdomsrapporteringar som redan görs av folkhälsomyndigheten och livsmedelsverket?

På så sätt skulle fokus flytta till det som är det riktigt väsentliga, det vill säga att minska antal personer som insjuknar och antal sjukdomsutbrott.

Dela artikeln

Journalist

Sofia Bokvist

Fler artiklar