Weekly News

Bättre Skolor ökar elevernas välmående TRAINEE OCH UTBILDNING

Så ökar lärarna elevernas välmående

I organisationen Bättre Skolors kompetenshöjande program för lärare används forskning om välmående och motivation för att ge lärarna kunskap om hur det får mer välmående elever.

Som grund för sitt kompetensstärkande program för lärare använder sig utbildningsorganisationen Bättre Skolor av forskningsinsikter från motivations- och välmåendeforskning, mindsetforskning och gritforskning, i kombination med flera andra studier kring vad som bidrar till människans grundläggande välmående och växande.

I sitt utbildningsprogram vill organisationen ge lärare verktyg och teorier att inte bara förstå sina elevers behov, utan även att förstå sig själva bättre, förstå sin egen grund för motivation, trivsel och förmåga att utvecklas för att kunna omsätta kunskaper i sina egna liv eller i arbetslaget.
– När de själva integrerar de verktyg som Bättre Skolor lär ut kan de verkligen på ett övertygande sätt förmedla det vidare till sina elever, menar Bättre Skolors verksamhetsledare Kim Thörnqvist.

Genom sina utbildningar vill Bättre Skolor bidra till att göra skolan till en trygg plats, en plats där elever kan känna sig delaktiga i en gemenskap, att folk där bryr sig om dem och att de bryr sig om andra, förklarar Kim Thörnqvist.

I samarbete med Region Halland har Bättre Skolor utvecklat ett utbildningsprogram som heter “Välmående ger resultat” där de arbetar för att ge lärarna ökad förståelse för hur en positiv lärmiljö kan skapas i skolan.
– Vi har diskussioner och övningar och tar upp praktiska exempel där pedagogerna kan relatera det vi lär ut direkt till sina elever och de situationer de möter i vardagen. Efter våra utbildningar är det lätt att se deltagarnas utveckling som pedagoger, men faktiskt ser vi att de utvecklas lika mycket i sitt ledarskap och även privat.

Målet är att lärarna ska bli mer nyfikna på barnens mentalitet och mående och börja fråga sig vad meningsfull utbildning för eleverna innebär. Förhoppningsvis gör arbetet att lärarna upplever mindre stress och får en prestigelös relation till sina kollegor.
– Då vågar man testa nya saker och be om hjälp från kollegor. Många uppger att de blir bättre på att hitta stöd och skapa nätverk.

I den OECD-initierade internationella studien Talis som fokuserar på lärares och rektorers yrkesvardag framgick att endast fem procent av alla lärare ser sitt yrke som ett statusyrke. Samtidigt visar studier att den psykiska ohälsan bland unga nästan tredubblats sedan nittiotalet. Bakom siffrorna finns många orsaker och många studier pekar mot ökad beslutsångest, individualisering och dystra framtidsförväntningar.
– Sverige är det land med den mest självförverkligande och individualistiska livsstilen i världen vilket innebär att många ungdomar förväntas fatta viktiga beslut på egen hand och får för mycket eget ansvar i för ung ålder. Det är inte längre enkelt att hitta stöd när existentiella funderingar och svåra frågor uppstår, man kanske inte har någon att vända sig till, utan man googlar fram svar på sina funderingar, menar Kim.

Samtidigt uppger en av fem femtonåringar att de är i utanförskap, vanligtvis för att de känner sig utanför samhället eller grupperingarna i skolan. De sociala normerna är för smala och man saknar nära relationer. I utanförskap är det svårt att prioritera utveckling och skola, då våra sociala behov är den viktigaste faktorn bakom trygghet, välmående och engagemang. 

Dela artikeln

Journalist

Maya Verma Alm

Fler artiklar