Weekly News

Livsmedelskedjan måste bli hållbar i varje länk

En hållbar utveckling är en given utgångspunkt för livsmedelsbranschen och livsmedelsindustrin ligger långt framme i sitt hållbarhetsarbete men det finns många utmaningar kvar.

"Arbetet med hållbarhet tar tid."

Livsmedelsföretagen utgör Sveriges fjärde största industrigren och är den geografiskt kanske mest spridda. För Sveriges bönder är livsmedelsindustrin betydelsefull och sammantaget bidrar de till en levande landsbygd. Av det som kommer från jordbruken, vidareförädlas ungefär 70 procent av råvarorna av svenska livsmedelsföretag. Livsmedelsföretag sysselsätter över 50 000 personer och fyller således en viktig roll även ur ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv. Många livsmedelsföretag använder råvaror från länder utanför Europa och genom deras handel spelar de en viktig roll för dessa länders lokala ekonomi. Därigenom finns också en stor möjlighet att påverka förhållanden för de som arbetar med produktionen av råvarorna lokalt.

Den svenska livsmedelsindustrin verkar i nära samverkan med företag inom förpacknings- och processindustrin. Det bidrar till att Sverige är en pilotmarknad för nya processer, produkter och förpackningslösningar. I detta arbete är frågor som kretsar kring hållbar utveckling viktiga och många av livsmedelsföretagen har ambitiösa miljöprogram och hållbarhetsredovisningar. Johan Anell är ansvarig för CSR- och hållbarhetsfrågor vid bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen och driver branschens gemensamma intressen. 

Livsmedelsföretagen tog för en tid sedan fram ett hållbarhetsmanifest som identifierar de viktigaste frågorna som rör både de sociala och miljömässiga aspekterna av livsmedelsproduktion. De arbetar i dag med ett fördjupat manifest som går ut på att tillvarata de möjligheter som de pågående globala processerna. Exempelvis Agenda 2030 och Parisavtalet identifierar därmed hur den svenska livsmedelsindustrin kan öka sin konkurrenskraft samt bidra till en mer hållbar utveckling både i Sverige som globalt. 

Livsmedelsföretagen har under Johans ledning även konkretiserat hållbarhetsarbetet kring vissa produkter, såsom palmolja, för att öka användandet av hållbar palmolja. Ett annat exempel är arbetet med att ta fram riktlinjer för bärplockare för att förbättra förhållandena för de som arbetar i de svenska skogarna under sommarhalvåret. Ytterligare ett exempel är matsvinnsfrågan kopplat till Agenda 2030s klimatmål. Johan Anell framhåller att den främsta utvecklingen sker hos enskilda medlemsföretag. Det finns också många nystartade livsmedelsföretag vars hela affärsidé bygger på att lösa en hållbarhetsutmaning, allt från alternativa proteinkällor till att man använder varor med kort hållbarhetstid. Livsmedelsföretagen som branschorganisation kan stötta företagen i detta arbete.
– Vi fungerar som en kunskapsbas där vi i vissa frågor kan visa på goda exempel och inspirera, som i frågan om palmolja där vi kunnat gå i täten och visa att det är en viktig fråga att belysa och jobba med för att öka andelen certifierad hållbar palmolja, säger Johan Anell.
– Trots att många företag ligger långt fram i hållbarhetsarbetet måste de bli ännu bättre på att kommunicera vad de gör.
– Arbetet med hållbarhet tar tid. Det är ingen omställning som sker över en natt. Livsmedelskedjan är komplex och många företag köper in råvaror från hela världen och för att livsmedelskedjan i sin helhet ska bli hållbar måste företagen arbeta långsiktigt. Det handlar om att vara transparent med vad man har rådighet över och vilka åtgärder man gör för att förbättra förutsättningarna både ur ett socialt och miljömässigt perspektiv. Det är ett arbete som måste ske stegvis genom att företagen hela tiden förbättrar sina processer, menar Johan Anell. 

Läs även om Miljöteknikföretaget Ekobalans Fenix AB och hur de arbetar med med hållbarhet.

Med allt mer upplysta och engagerade konsumenter blir företagens hållbarhetsarbete också ett sätt för dem att positionera sig själva och sina produkter genom olika certifieringar och genom att kontinuerligt kommunicera vad man gör. Uppsvinget för det närproducerade är en tydlig trend och ett sätt för konsumenter att konsumera mer hållbart. Johan Anell poängterar dock att frågan är mer komplex än så och att transporter endast utgör en liten del av det totala klimatavtrycket i kedjan. I stället handlar det om att göra livsmedelskedjan så hållbar som möjligt, i varje länk.
– Genom handel från hela världen kan vi också förbättra förutsättningarna för människor som bor i andra delar av världen och öka välfärden där.

En utmaning för framtiden är att fortsätta arbetet med att säkerställa en hållbar råvaruförsörjning, att inköpen av råvaror sker på ett hållbart sätt. Svenska livsmedelsföretag tävlar i en global konkurrens och ett signum för svensk produktion är just hög kvalitet samt rena och säkra produkter. Det kräver att företagen arbetar med leverantörer och underleverantörer som har förutsättningar att leverera en kvalitativ produkt, både socialt och miljömässigt. 

Även vattenfrågan är en viktig fråga för framtiden. Livsmedelsföretagen är tillsammans med andra branschaktörer med i en klustergrupp som drivs av SIWI, Stockholm International Water Institute, som handlar om att öka kunskapen kring hur man ska jobba med att minska vattenpåverkan i livsmedelsproduktionen och att ta fram konkreta verktyg för att göra det.
– Som branschorganisation vill Livsmedelsföretagen bidra till att företagen når ut med sitt hållbarhetsarbete. Det är viktigt att se livsmedelsproduktionen och livsmedelsindustrin som en del av lösningen på hållbarhetsutmaningen. Många av deras medlemsföretag tänker redan cirkulärt, har kommit långt i sitt energieffektiviseringsarbete och har minskat svinnet i produktionen, avslutar Johan Anell. 

Fakta

Fakta: 

Livsmedelsföretagen i Sverige sysselsätter närmare 55 000 personer, men antalet som är beroende av den svenska livsmedelsproduktionen är väsentligt mycket högre. Den så kallade sysselsättningsmultiplikatorn inom livsmedelsindustrin är, 2,8 vilket innebär att en anställd inom livsmedelsindustrin ger sysselsättning till ytterligare i snitt 1,8 personer.

Det finns ungefär 3 000 livsmedelsföretag i Sverige, varav drygt 1 300 enmansföretag. Småföretagen dominerar och endast cirka 650 företag har fler än 10 anställda. Livsmedelsindustrin är betydelsefull för Sveriges bönder och en levande landsbygd. 70 procent av det som kommer från det svenska jordbruket vidareförädlas av livsmedelsföretagen i Sverige. I dag fraktar en tredjedel av alla transporter på svenska vägar livsmedel.


Dela artikeln

Journalist

Maya Verma Alm

Fler artiklar