Weekly News

Ayad Al Saffar KOMPETENS

Ayad Al Saffars affärsimperium går som en klocka

Sayad Al Saffars inställning är tydlig: Allt handlar om inställning och att bli bäst på något. Då klarar man sig i det här livet, säger Ur&Penns ägare. Man måste ständigt förbättra sig och lära av sina erfarenheter.

Ayed Al Saffar vet vad han pratar om. Han har gått från bärplockare på 80-talet till att bli Sveriges klockkung. Allt började med att han följde med sin bror på en resa från ett krigshärjat Libanon 1984.

– Pappa är från Irak så trots att jag växt upp i Libanon hade vi irakiska pass. Min bror var färdig med universitetet och skulle kallas in till militärtjänst i Irak, men hade hört att man kunde få asyl i Sverige om man riskerade att skickas till kriget. Jag bestämde mig för att följa med honom och kolla läget. Det skulle visa sig att den resan blev längre än väntat. Förmaningen från pappa som bodde i Hastings vid tidpunkten var: När pengarna är slut åker du hem igen. Men pengarna tog aldrig slut.

Ayad upptäckte att man kunde plocka bär och tjäna pengar på det, sedan sökte han asyl, bodde i flyktingläger i ett och ett halvt år, pluggade Svenska för Invandrare (SFI), nekades asyl men gifte sig och blev kvar. Bosatt i Rättvik studerade han Fordonselektronik och en dag när han mekade med en motor slog det honom att han ville bli handelsman.

Studentlivet på åttiotalet i Rättvik var knapert och hans fru undrade hur de med tusen kronor över i månaden skulle ha råd att köpa något som sedan gick att sälja. Ayad lovade att sälja sin BMW i Libanon ifall banken inte ville låna ut pengar. Men banken lånade ut 500 000 kronor och han kunde köpa in en mängd varor, allt från smink och parfym till träningsoveraller, eller som Ayad säger – Sveriges nationaldräkt på 80-talet.
– Jag tänkte att det borde fungera väldigt bra att sälja träningsoveraller. Svenskarna verkade ju vara så sportiga, de gick alltid i träningsoverall!

Men det blev i stället slumpen som avgjorde det framtida valet av fokusvara för denne entreprenör.
– En vän i Libanon gav mig fem klockor och bad mig försöka sälja dem. Jag visste inte vad jag skulle ta för dem, men erbjöd dem för 500 kronor till ett par butiker. Jag hade ingen aning om marginaler på den tiden, men det visade sig att min kompis hade köpt dem för 50 kronor. Då bestämde jag mig för att nu blir det klockor för resten av livet! Smidiga att transportera och med bra marginal.

Redan 1986 hade Ayad bestämt sig för att bli Sveriges Klockkung. Via marknader i Sverige, till att bli grossist åt diverse företag, från bensinmackar till varuhus och guldsmedsaffärer. I en konservativ bransch är det inte lätt att komma och rucka på spelreglerna, men trots att flertalet aktörer förklarade honom krig och trots flera stämningsansökningar blev han landets största klockgrossist.

2002 köpte han upp Ur & Penn och ett par andra klockkedjor och vände dem alla från förlust till vinst på kort tid. Framgångssagan var ett faktum.

Så hur ser Ayad som själv kom från kriget och nu är framgångsrik entreprenör att man kan tillvarata nyanlända invandrares kompetens på bästa sätt?

– När man kommer till Sverige bryts man ner, och får sedan bygga upp sig själv igen, bit för bit. Genom att sätta folk i flyktingläger och låta dem vänta länge på beslut utan möjlighet att jobba förlorar vi en värdefull möjlighet. Om man i stället gick igenom kompetensen hos de nyanlända och försökte se vad var och en kunde bidra med skulle vi kunna göra något fantastiskt! Det och att snabbt sätta alla i språkundervisning.
Ayad menar att språket är A och O för att komma in i samhället. Och inte bara språket.

– Man måste lära sig att navigera i det svenska samhället. Lära sig de sociala spelreglerna, de oskrivna lagarna, bli kompis med svensken. Man måste lära sig att bidrag är för de som inte kan arbeta, något man lever på i nödfall. En arbetsför person ska inte gå på bidrag, man måste förstå att ifall man kan jobba så ska man se till att bli en tillgång och inte en börda för samhället. Översätt betygen från hemlandet och se till att samhället ser att du kan göra nytta.

Ayad menar att det är kapitalförstöring att läkare från mellanöstern jobbar som taxichaufförer i Sverige. Han kände själv ett utanförskap då, på 80-talet men hoppas att det är bättre i dagens Sverige. Han försöker bidra till en ökad integration och ett tillvaratagande av kompetens genom att anställa folk från alla världens länder. En av reglerna är att alla måste prata svenska på jobbet.
– Vissa tycker säkert att det är jobbigt och de må hata mig nu, men de kommer att tacka mig i framtiden. Språket är nyckeln, säger han och påpekar att detta syns extra tydligt hos den grupp han anser vara Sveriges framtid; andra generationens invandrare.
– De har ett otroligt driv och en enorm revanschlust. De vill hävda sig och visa att de är mer än bara invandrare. De kan språket, har gått i skolan med svenskar och har dubbla kulturer vilket innebär en stor fördel. Jag som inte hade utbildning på grund av kriget som omöjliggjorde skolgång under långa perioder skulle inte kunna det jag kan om det inte vore för min kultur, en flertusenårig handelskultur.

Enligt Ayad kan alla nå framgång, det gäller bara att ha rätt attityd och att utveckla sina talanger. – Man måste bli bäst på något och ständigt förbättra sig. Vi jämför säljresultaten varje dag med samma dag året innan och måste alltid ligga bättre till innevarande år. Likadant är det med den personliga utvecklingen.

Ayad berättar sin historia för alla anställda för att visa att alla kan lyckas i Sverige.
– Man ska lära av sina framgångar och multiplicera dem. Är man seriös och jobbar helhjärtat finns det inga gränser för vad man kan uppnå. Och det verkar heller inte finnas några gränser för denne ödmjuke grundare av ett miljardföretag. Framtiden ser ljus ut då koncernen går vidare med Ayads son Abed vid rodret, och ett med helt nytt koncept är de redo att ta över världen.

Fakta

Namn: Ayad Al Saffar

Född: 1964 i Damaskus

Bor: Djursholm, Stockholm

Yrke: Grundare, korncernchef och ägare av Axcent of Scandinavia med en omsättning över 800 miljoner 2016.

Dela artikeln

Journalist

Fler artiklar