Weekly News

Ett lärlingssystem i tiden

Erik Sjölander, småföretagarnas näringspolitiske talesperson, om hur vi driver småföretagandet framåt genom att tänka småskaligt.
– Att vidareutveckla lärlingssystemet är en avgörande faktor för framtidens arbetsmarknad.

Småföretagarnas Riksförbund företräder i dagsläget cirka 30 000 medlemmar med mål om att stärka småföretagarnas villkor. I början av 2016 gav Småföretagarna ut rapporten ”Ett lärlingssystem i världsklass. En rapport som lyfte vad Sverige kan lära av andra länder med välutvecklade lärlingssystem. I den uppföljande rapporten ”Lärlingsplan för framtiden” diskuteras hur det svenska lärlingssystemet bör utformas för att vara anpassat till såväl småföretagares som lärlingars behov.
– I dag saknas utbildningar som täcker in de behov som
småföretagare har, säger Erik Sjölander, småföretagarnas näringspolitiske talesperson. Universiteten utbildar sjuksköterskor, ingenjörer och lärare etcetera, men för ett växande och komplext småföretag handlar en stor del av arbetet om att skapa förutsättningar för samt att på egen hand finna den skräddarsydda kompetensen. Ett arbete som förr i tiden möjliggjordes av lägre arbetsgivaravgifter. Småföretagen kunde på så sätt rekrytera lärlingar och personal som med tiden tilläts växa in i sina roller. Exempelvis är en industriarbetare i Sverige 20 procent dyrare per timme än en industriarbetare i Tyskland, just på grund av höga löneskatter.

Erik Sjölander ser en stor problematik runt tendensen att tänka storskaligt vid utvecklandet av väl fungerande lärlingssystem. Ett första steg är att sänka blicken från svenska storföretag till små firmor där tiden är begränsad för att sätta sig in i lagar, regler och administrativt arbete. På så sätt skapar vi ett system, menar Erik Sjölander, som är lätt att applicera på ett mindre företag men som också kan konverteras till stora koncerner.
– En lösning är att lägga det betungande, administrativa ansvaret utanför småföretagen tillsammans med ett lärlingsråd på lokal nivå som tar ansvar för lärlingarna på ett personlig plan samt processen runt rekryteringen. Vi ser stora framgångar i vårt grannland Danmark där ett liknande råd har implementerats framgångsrikt. En ytterligare fördel med ett lärlingsråd är att detta kan ta ansvar för eventuella extra insatser som krävs för att lärlingen skall kunna utföra sitt arbete. Det kan dels handla om en lärling i behov av extra stöd i svenska språket och dels om lärlingar som behöver komplettera med en extra kurs utanför företaget. 

Erik Sjölander menar att ett lärlingsråd kan uppmuntra till en samverkan aktörer emellan och att vi på så sätt också utnyttjar den lokala kompetensen i form av exempelvis Folkhögskolor. Dessutom menar han att det är rimligt att arbetsgivaravgiften uteblir tills lärlingen har fått en riktig anställning i företaget. Som komplement bör småföretagaren också utbildas i handledning via fysiska eller webbaserade utbildningar. Något som förutom att stärka kompetensen också fyller en viktig funktion i att länka småföretagare samman.
– Det är viktigt att kunna prata om och utbyta idéer med andra som är i samma situation. Ett sätt att undvika onödiga misstag men också att ta tillvara på möjligheterna. Därför bör man skapa ett transparent register enligt samma modell som den i Danmark där företag kan komma i kontakt med varandra. Det blir en trygghet för företagaren och en kvalitetsgaranti för lärlingen. Men de samlade insatserna för att skapa ett fungerande lärlingssystem handlar också om att sända ut ett viktigt budskap. Att Sverige är ett land där vi värnar om våra småföretagare.

Fakta

Småföretagarnas Riksförbund vill bidra till en bred överenskommelse i samarbete med arbetsmarknadens parter kring en modell för arbetsplatsförlagd utbildning då vi är övertygade om att gemensamma insatser skulle bidra till ökad sysselsättning, minskat utanförskap, förbättrade sociala villkor och ökad tillväxt. 

Dela artikeln

Journalist

Therese Lukic

Fler artiklar