Weekly News

Tillväxtverkets mål: Enklare vägar till jobb och kompetens

Tillväxtverket satsar på kompetensen. 30 procent av små- och medelstora företag anser att det största tillväxthindret är kompetensbrist. Med en satsning på enklare vägar till jobb ska Tillväxtverket ändra på det. 

– Tillväxtverket och Regeringen tittar på det stora kompetensbehov som finns nu och i framtiden. 30 procent av små och medelstora företag säger att det största tillväxthindret är kompetensbrist. Satsningen handlar om att främja metoder och modeller för enklare vägar till jobb och kompetens, bland annat genom en snabbare matchning av de som finns till förfogande mot de behov som finns, säger Eva Johansson projektledare på Tillväxtverket.

Satsningen omfattar 41 projekt som pågått sedan våren 2017. Projekten prövar sig fram kring olika metoder, exempelvis utbildningssatsningar på områden där man vet att kompetensbristen är stor eller handfasta satsningar där man matchar företag och deltagare och tittar närmare på de arbetsuppgifter som behöver utföras.
– Vi är vanemänniskor, så även i rollen som företagsledare. Har man alltid anställt personer med en viss utbildningsbakgrund som hetat Pelle så är det lätt att fastna i föreställningen om att den profilen krävs för att utföra jobbet. Här menar vi att man bör vara öppen och titta på vad är det som behöver utföras, inte haka upp sig på ett yrke eller en exakt utbildningsbakgrund.

Det handlar om att hitta nya sätt att titta på sina rekryteringsbehov. Tidigare hade man ett system där man tog in folk man trodde på och lärde upp dem i olika arbetsuppgifter på arbetsplatsen, men detta har under senare år gett plats för mer formella krav på kunskap och utbildning. Eva menar att näringslivet nu återigen behöver bli mer aktiva i jakten på kompetens.

De två stora grupperna som driver projekten är bemannings- och omställningsaktörer. De har kunskap om kundernas behov och insikt i hur arbetsgivarna tänker. Många kommuner som vill fortsätta stödja sitt lokala näringsliv och bibehålla en lokal arbetsmarknad deltar också.
– Glesbygdskommuner vill behålla de företag och de nyanlända man har. Där ser vi väldigt handfasta projekt. Ibland kan praktiska frågor som transport till företagen för nyanlända vara ett hinder för matchning mellan kompetensbehov och resurs. Många har inte svenskt körkort och företagen ligger utanför orten dit ingen lokaltrafik går. Där har vi sett konkreta lösningar som att man hyr en buss och kör folk till arbetet och att man även bygger in utbildningsdelar och yrkessvenska i lösningen.

Enligt Eva vittnar en del av projekten om att det är ganska lätt att få in denna nya typ av tänk vad gäller kompetensförsörjning hos företagsledning och HR, men att man stöter på patrull ute i verksamheten. Företag och individ behöver få det stöd och de verktyg de behöver för att övervinna hindren.
– Vi utgår från kompetensbehovet på företagen och i arbetslivet och ser människor som en resurs, i motsats till att problematisera personer som står långt ifrån arbetsmarknaden.

Projekten jobbar hårt och många har kommit en bra bit i att utveckla sina metoder och fått många människor i arbete. Slutrapporten ska lämnas den sista januari 2018. Redan i början av december ska en uppföljning vara klar med att ha vaskat fram de metoder som verkar fungera och som kan appliceras i större skala generellt.
– Uppdraget är att utveckla metoder och modeller, att hitta nya sätt att arbeta, inte att få x antal personer i arbete. Allt kommer inte att lyckas eller fungera i alla sammanhang, men jag är övertygad om att flera metoder och modeller kommer att göra det. Mycket handlar om att hitta nya sätt att jobba ihop med företagen, med kortare utbildningar och möjlighet att använda introduktionsanställning, det vill säga anställning kombinerad med utbildning. Vi behöver skräddarsy kedjor av insatser som blir en modell utifrån individens och företagens förutsättningar, avslutar Eva. 

Fakta

Faktaruta: Tillväxtverket har på uppdrag av regeringen fördelat 50 miljoner kronor till 41 projekt i hela landet. Målet är att det på sikt ska leda till att kompetensbristen minskar och att personer som i dag står utanför arbetsmarknaden får arbete.

Dela artikeln

Journalist

Anna Bjärenäs

Fler artiklar