Weekly News

Fredrik Sand, Näringspolitisk expert, Stockholms Handelskammare LOGISTIK

Dagens regler tar inte höjd för framtidens drönare

Gamla regler och en otidsenlig hantering av integritetsfrågorna kan hota drönarnas framtid. Drönartekniken genomgår en snabb utveckling och den civila användningen växer. 

"Sverige var tidigt ute och skapade regler som tillåter drönare. Nu har andra kommit i kapp."

Det kan handla om att förbättra avkastningen i jordbruket, inspektera infrastruktur- och industrianläggningar eller viktiga leveranser över väglösa områden. Drönare kan också vara en plattform för mätning och insamling av data med sensorer och kameror. Autonoma drönare som själva navigerar till sin destination blir allt vanligare. Frågan är om regelverken håller för den snabba utvecklingen? Hoten mot den nya tekniken är många, bland annat reglerna om vad som får flygas, av vem och var. Sverige var tidigt ute och skapade regler som tillåter drönare. Nu har andra kommit i kapp.

En viktig fråga har varit om filmning från drönare ska ses som kameraövervakning som kräver tillstånd. Frågan har varit i domstolarna. Nu måste regeringen förtydliga läget. Annars blir det i praktiken ett yrkesförbud för en hel bransch. Foto och filmning är den vanligaste användningen av drönare i dag. Filmare, journalister och räddningstjänsten har stor nytta det. I dag används drönare redan för transporter till öar eller för att skicka mediciner över väglöst land. Snart kan drönare assistera på byggen och i lager. De kan snabbt få fram värdefull last eller inspektera farliga platser. Vi har redan sett ett slags självgående drönarmopeder för persontransporter. Flygsäkerheten måste gå först. Ett drönarproblem är att flygplatser tvingas att stänga när hobbyflygare kommer in i flygplatsens luftrum. För professionella användare bör det inte vara ett problem. Det är trångt i luften kring en flygplats, men drönare behöver inte starta och landa där. De kan använda helt andra platser, närmare sina uppdragsområden. Kritiken mot drönare har varit att de kan krocka och krascha.

Säkerheten hos drönare förbättras nu snabbt. Automatiska system för att undvika kollisioner utvecklas, liksom flygledningssystem för små luftfarkoster. Dagens regleringar tar inte tillräcklig höjd för den snabba teknikutvecklingen. Vi behöver rimliga, riskbaserade trafikregler för drönare. Sverige kan leda utvecklingen. Möjligheterna att på allvar utveckla drönartjänster inom logistik och transporter kommer dock att bestämmas av regler på svensk nivå och på EU-nivå. Att skapa rimliga regler kommer att kräva ett visst mått av politiskt mod och hårt arbete – men det kommer att löna sig.

Du kanske även är intresserad av att läsa en ledare med Hans Wallenstam, huvudägare och verkställande direktör för Wallenstam AB?

Dela artikeln

Journalist

Fredrik Sand

Fler artiklar