Weekly News

Biologiska läkemedel och digitalisering är framtiden

Läkemedelsbranschen i Sverige är en mycket viktig industrigren. Landet ligger väl till internationellt. Men det finns orosmoln, menar Anders Blanck på LIF.

Sverige ligger långt framme inom två heta områden gällande Life Science. För det första biologiska läkemedel där svenska regeringen satsar tillsammans med Knut och Alice Wallenbergs stiftelse samt AstraZeneca.
– Det handlar om att Sverige ska kunna vara med i racet om bra produktionsanläggningar för biologiska läkemedel, vilka ses som viktiga framtidsprodukter, säger Anders Blanck, VD för Läkemedelsindustriföreingen, LIF.

Det andra är digitaliseringen.
– Här handlar det om hur man kan vässa produkter, tjänster och framtidserbjudandet kring Life Science. Beredskapen är god i Sverige, men det behövs en högre växel vad gäller koordinering och prioritering mellan alla goda initiativ.

Man måste vara konkurrenskraftig inom tre områden inom Life Sicence.
– För det första krävs framgångsrik akademisk forskning och starka forskningsmiljöer. Här läggs det också omfattande offentliga medel på medicinsk forskning. För det andra behövs en hälso- och sjukvård av högsta klass, som är effektiv, täcker alla och som aktivt deltar i forskningen. För det tredje ett generellt sett bra företagsklimat utan onödig byråkrati.

Utmaningen är att vi har för lite av koordinering, samordning och prioritering.
– Vi är skickliga på att arbeta i våra olika ”stuprör”, men vi samarbetar inte tillräckligt. Ett exempel är svårigheterna att få hälso- och sjukvården att delta i klinisk forskning i tillräcklig utsträckning, menar Anders Blanck.

Läs mer: ”Innerstaden utvidgas samtidigt som Stockholm och Solna tätare kopplas samman. Det är vad som händer när Hagastaden växer fram.” 

Det finns i dag inte längre något nationellt stort och globalt svenskt läkemedelsbolag. Detta är i kontrast mot till exempel ”Life Science-raketen” Danmark. Är bristen på svenskägda globala läkemedelsbolag är en nackdel?
– Ja, på så sätt att närvaron av huvudkontor skulle ge tillgång till vissa specialfunktioner och särskild kompetens. Men AstraZeneca är aktivt i landet. Pfizer har produktion i Strängnäs och det finns även en rad andra företag som har mycket omfattande verksamhet i Sverige, till exempel Octapharma, SOBI, Orexo och Medivir.

Exporten av läkemedel år 2015 var 71 miljarder kronor, vilket motsvarar sex procent av den svenska varuexporten. Det finns cirka 11 000 direktanställda inom läkemedelsföretagen. Med underleverantörer blir det totala antalet anställda cirka 20 000. Läkemedelsföretagen investerar i storleksordningen tio miljarder kronor årligen i FoU i Sverige. Det betyder mycket för svensk ekonomi.
– Ett orosmoln är dock att det samlade näringslivets investeringar i FoU i Sverige har minskat med en procentenhet under de senaste åren. En förklaring är att andra länder helt enkelt anses vara mer attraktiva för dessa investeringar. På den positiva sidan finns å andra sidan att exportsifforna pekar uppåt. Vi ser nyinvesteringar i framför allt produktionsanläggningar på flera håll och från flera företag. 

Även inom den kunskapsintensiva Life Science-sektorn efterfrågar man verktyg för att kunna attrahera rätt kompetens, bland annat till start-ups och små- och medelstora företag.
– Dessa företag kan ofta inte locka med höga löner då många lever på egna satsade pengar eller riskkapital. Personaloptioner blir därför ett viktigt verktyg, men de svenska reglerna på detta område är fortfarande – trots förslagna reformer – ett problem.

Dela artikeln

Journalist

Anders Edström Frejman

Fler artiklar