Weekly News

Avfall Sveriges vision – att få bort matsvinnet

Matavfallet i Sverige behöver minskas om vi ska få ett långsiktigt och hållbart samhälle. Utbildning, utveckling och samverkan mellan inblandade parter är ett steg i rätt riktning enligt Avfall Sverige.

"I den bästa av världar vill vi naturligtvis inte att det blir något matsvinn alls"

– Alldeles för mycket mat slängs i vårt samhälle, ofta felfri sådan. Men medvetenheten hos människor ökar och på senare tid har många butiker också börjat skänka bort en del varor som annars skulle slängts, säger Caroline Steinwig, rådgivare för biologisk återvinning, Avfall Sverige.

Sverige hade 1,3 miljoner ton matavfall 2016. Avfall Sverige arbetar med samhällskontakter, rådgivning, utbildning och utveckling för att minska hushållsavfallet i Sverige, inte minst matsvinnet. Organisationen har Sveriges kommuner, kommunalförbund och kommunbolag som medlemmar, men likaså privata företag.
– Vår vision är att det inte ska finnas något avfall alls. Vi verkar för att förebygga att avfall uppstår, att mer återanvänds, att det avfall som uppstår återvinns och tas om hand på bästa sätt. Vi gör det på samhällets uppdrag – miljösäkert, hållbart och långsiktigt. Det är kommunerna och deras bolag som ser till att detta kan ske.

Avfall Sverige jobbar inte direkt mot allmänheten, det är kommunernas uppgift. Avfall Sverige arbetar tillsammans med kommunerna, med myndigheter samt både riks- och kommunpolitiker för att närma sig visionen. Tillsammans utbyter man erfarenheter och diskuterar vad som fungerar bra, respektive dåligt för att komma med förbättringar med syftet att göra Sverige avfallsfritt.

Läs mer om biogas, återvinning och energi på här

Matsvinnet är i dag utbrett i Sverige och påverkar vår miljö främst genom resurserförbrukningen i tillverkningsledet, men också avfallshanteringen.
– I den bästa av världar vill vi naturligtvis inte att det blir något matsvinn alls. Det som ändå uppstår ser kommunerna till att ta om hand och återvinna, antingen som biogas eller biogödsel, menar Caroline.

Så kallad cirkulär ekonomi, kan liknas vid ett naturligt kretslopp. Ett exempel på det är när man utvinner biogas ur egenproducerade råvaror som går att användas som bränsle inom en mängd olika områden. Med en sådan lösning skulle ett samhälle bli självförsörjande och oberoende av det globala ekonomiska läget.
– Matavfallet är inte enbart ett problem i sig utan även energislöseri i flera led som påverkar vår miljö. För att producera livsmedel krävs exempelvis konstgödsel, drivmedel, vatten, tillverkning och sedan transporter för att nå ut till butiker. Sedan genererar hushåll och restauranger nytt avfall som måste tas hand om.

Den svenska livsmedelshanteringen står för drygt 50 procent av landets totala övergödning och 20–25 procent av den totala klimatpåverkan. Livsmedelsproduktionen ger också upphov till spridning av gifter, som bekämpningsmedel. Livsmedelssektorn är likaså en av de mest vattenkrävande sektorerna.
– Kommunerna kommer behöva fortsatt stöd och rådgivning för att ta mer eget ansvar då lagstiftning och teknik blir allt mer komplicerad. Det finns mycket idéer för att effektivisera avfallshanteringen utan att samtidigt öka energiåtgången. I dag används biogas exempelvis i bussar och sopbilar för att få renare luft i många städer. 

Biogödseln kan användas som ekologiskt gödselmedel för att ytterligare sluta cirkeln.
– I framtiden kanske vi odlar larver med hjälp av matavfallet som ett steg innan biogas- och biogödselproduktionen för att hantera matavfallet. Det viktigaste är att vi minskar resursslöseriet framöver, för att lyckas med det tror jag det krävs flera metoder och kombinerade åtgärder men även en ökad medvetenhet hos oss alla, avslutar Caroline.

Dela artikeln

Journalist

Andreas Ellhar

Fler artiklar