Weekly News

Arv grund för mönsterjordbruk i Östergötland

Hushållningssällskapens omfattande kunskapsbank inom växtodling kan vara en nyckel till nordens del i framtidens globala livsmedelsförsörjning.

"Om vi tar tillvara våra djupa kunskaper inom växtodling kan vi i framtiden vara en väldigt intressant odlingspart i världen."

Hushållningssällskapen etablerades i Sverige redan i slutet 1700-talet då lantbruket utgjorde grunden för hela nationens välstånd. I dag finns det fortfarande 17 stycken Hushållningssällskap kvar i landet. De styrs av en helt egen organisationsform och lagstiftning. Då sällskapet tillkom, för 200 år sedan, var det för att tillföra kunskap som kunde skapa en mer rationell livsmedelsproduktion som kunde försörja befolkningen. Även om behoven har förändrats i Sverige i dag, är Hushållningssällskapens funktion fortfarande att utveckla produktionen inom skog, lantbruk och livsmedelsindustrin. 

Alla Hushållningssällskap har omfattande rådgivningsverksamhet och en del har även andra verksamheter som att driva lantbruksskolor, fiskodling, turistverksamhet med mera. Huvudsyftet är alltid att gagna landsbygden på något sätt. 

Flera jordbruksfastigheter och kontanta medel har under årens lopp donerats till Hushållningssällskapet i Östergötland, som nu förvaltar dessa donationer i olika stiftelser. Stiftelsernas intention har många gånger varit att bedriva mönsterjordbruk, vilket innebär att odlingarna som bedrivs skall ligga i framkant inom växtodling och utveckla jordbruket. En av stiftelserna är en jordbruksfastighet, Klostergården, som i dag är basen för fältförsöksverksamheten med många försöksodlingar. 

Vi har tidigare intervjuat Günther Mårder, VD för Företagarna om samarbetet mellan det offentliga och näringslivet i Östergötland. Läs hela intervjun här.

Varje år lägger Hushållningssällskapet Östergötland ut omkring 15 000 försöksrutor, som kan vara allt från tre till 30 kvadratmeter i storlek. Cirka 4 000 sorter testas årligen, bland annat vete, raps, havre och korn, som är de stora lantbruksgrödorna, men även soja, ärtor, bönor och solrosor testas. Växtskydd, radavstånd, gödsling, såtidpunkter, jordbearbetning, hackning, insådd och mycket annat ingår. Försöken som görs ligger sju till åtta år före det som kommer ut på marknaden, förklarar Katarina Wiklund, VD för Hushållningssällskapet i Östergötland. 

Varför just Östergötland är en attraktiv plats att utföra försök på beror till viss del på att klimatet är lämpligt för att testa grödornas vinterhärdighet. Försöksresultaten används sedan i våra grannländer, exempelvis Ryssland eller Baltikum.
Sverige har stora ytor som inte används och som skulle kunna producera betydligt mer livsmedel än vad som görs i dag, anser Katarina Wiklund. Att Sverige inte är självförsörjande beror på flera faktorer – krångliga regler för jordbruksverksamhet, höga driftskostnader och det faktum att lantbruk i flera sammanhang definieras som miljöfarlig verksamhet. Det ger en negativ bild av vår livsmedelproduktion i Sverige. 

I många andra länder anser man i stället att lantbruket är viktigt ur både miljö- och försörjningssynpunkt.
– Priserna på lantbruksmark i slättbygder har fördubblats de senaste sju till åtta åren. Jag gissar att vi i norden kommer att ha ett ökat odlingsansvar för jordens befolkning i framtiden och att svensk åkermark kommer att vara mycket eftertraktad. Vi behöver större resurser för forskning avseende växtförädling för att kunna utveckla eget sortmaterial. Som det är i dag är vi beroende av utländska företag. Om vi tar tillvara våra djupa kunskaper inom växtodling kan vi i framtiden vara en väldigt intressant odlingspart i världen, tror Katarina Wiklund. 

Dela artikeln

Journalist

Maya Verma Alm

Fler artiklar