Weekly News

Vy över Malmö stad LOGISTIK

Arkitektur ett verktyg för god samhällsbyggnad

Arkitekter är nyckelpersoner när det kommer till att skapa städer och samhällen som är hållbara ur flera perspektiv.

"Utanförskap och segregation skapar enorma kostnader för ett samhälle och mycket går att fysiskt bygga bort."

Arkitekternas största bidrag till samhällsbyggandet är sannolikt förmågan att se helheten och vara länken mellan den byggande och sociologiska kompetensen. Det menar Björn Ekelund, arkitekt MSA och universitetslektor på Luleå Tekniska Universitet. – Arkitekter står med ena benet i ”mjuka värden”, till exempel hur man ska utforma de olika rummen i en bostad, en stadsmiljö eller en torgplats för att människor ska må bra i dem och det andra benet i det tekniska, vad som de facto är byggbart, säger han.

Arkitekten Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör i Malmö stad och år 2015 regeringens särskilda utredare för politik för arkitektur, form och design – understryker arkitekternas betydelse. – Det är ofta ett stort fokus på byggkostnader och det finns en fara med det. Jag känner att man inte utnyttjat arkitekters potential till fullo när det kommer till att lösa de långsikta frågorna. Mycket går att fysiskt bygga bort. Utanförskap och segregation skapar enorma kostnader för ett samhälle och en del av förklaringarna beror just på brister i den gestaltade miljön.

Arkitekter kan bidra med förståelse när det kommer till att väga olika aspekter mot varandra. – En markägare kanske helst vill bygga bostäder eller kontor för att ”maximera den ekonomiska nyttan” av en yta, medan en planarkitekt ser en stad eller enskild stadsdel i ett större perspektiv, säger Björn Ekelund. 

Till exempel förorda en varierad bebyggelse med öppna ytor byggs över en väg eller på annat sätt en utformning som skapar en helhet. – Arkitekter kan hjälpa till med att ”bygga samman staden” genom att bygga bort fysiska barriärer som större vägar vilka med tiden fysiskt enklaviserat och sorterat befolkningen i en växande stad med avseende på social tillhörighet och inkomster, säger Christer Larsson.

Här måste vi jobba på flera plan, menar han. Handlingsförlamningen hos inte minst rikspolitiker behöver brytas och Christer Larsson menar att bostäder i det befintliga beståndet behöver tillgängliggöras genom en aktiv skatte- och finanspolitik i kombination med att det byggs mycket nytt och billigt. – De billigaste bostäderna finns i det befintliga beståndet. Alla är rörande överens om vikten av att flyttkedjor kommer igång på allvar. Men då kan politiker – oavsett blocktillhörighet – inte fortsätta tillåta en dysfunktionell bostadsmarknad bara för att man är rädd för kritik i de egna leden. Det här är den beska medicinen som Christer Larsson anser att bostadsmarknaden behöver: – Ett återinförande av den kommunala fastighetsskatten samtidigt som att man kraftigt drar ned på reavinstskatten, men det vinner man inga val på.

Läs även intervjun med NLA:s koncernchef, Sören Larsen, om nordens transport och logistik

Det populära ordet hållbarhet dyker upp i alla möjliga sammanhang. Man talar ofta om hållbarhet ur socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv när det kommer till samhällsbyggnad. – Man brukar tala om att miljön är en förutsättning, att ekonomin är ett verktyg och långsiktig social hållbarhet är målet, men alla måste diskuteras samtidigt, säger Christer Larsson.


Christer Larsson

Björn Ekelund håller
med och vill även föra hållbarhetsbegreppet närmare oss som personer. – För mig är hållbarhet även ett tillstånd hos gemene man. Vi måste alla förstå att våra handlingar sträcker sig bortom oss själva och vår familj. Beteendeändringar är det som ger de största effekterna i det stora systemet. Om detta inte finns i vårt medvetande kommer vi aldrig få ”det hållbara samhället”, säger han. 

Det kan rent konkret handla om hur mycket kött vi äter, vart och hur vi reser på semester. Vilka material vi vill att bostaden vi bor i eller köper ska bestå av. – Här finns både mer och mindre hållbara material ur ett livscykelperspektiv, LCA. I takt med att fastigheter blir allt mer energieffektiva så spelar energiåtgången och miljöpåverkan under byggskeded allt större roll för en byggnad sett ur LCA, säger Björn Ekelund. Björn fortsätter – Samtidigt får inte arkitektens kärnkompetens – att leverera en slutprodukt av hög kvalitet – komma i konflikt med andra intressen. Därför är industriellt byggande och flexibla byggsystem som kan anpassas efter arkitekter krav och önskemål väldigt spännande. Här har man kommit ganska långt inom exempelvis industriell träbyggnad, men det finns mycket mer att göra.

Det är svårt att tala om modern stadsutveckling utan att beröra begreppet ”smarta städer”. – Begreppet används ofta i sammanhang där man talar om IT eller tekniska innovationer som energisystem där byggnader både använder och producerar energi. Allt för att maximera energieffektiveten. Det är förstås en viktig del, men man får inte glömma bort att städer även behöver vara ”smarta ur ett socialt perspektiv”, menar Christer Larsson.

Björn Ekelund menar att begreppet ”smart stad” även omfattar infrastruktur. – Det handlar till exempel även om städer vars infrastruktur är anpassad till en annan livsstil. Ett samhälle som till exempel är betydligt mindre bilberoende och som har lösningar som tar hand om avfall på ett effektivt sätt, säger han.

Han är noga med att understyrka att fastighetsägare säkerligen kommer att vara ”procumenter” i framtiden, men att det är lång väg till en storskalighet i detta. – Smart grids för fjärrvärme, men framförallt elproduktion som det talas mycket om, kommer säkert kräva samarbeten samt sannolikt nya standarder, nya affärsmodeller. Någon behöver äga den data som håller reda på vem som producerat vad och när. Dessutom kräver denna ”tvåvägsproduktion” sannolikt överdimensionerade system för att kunna hantera momentan överskottsenergi. Till exempel är lagring av el på ett effektivt sätt fortfarande relativt dyrt.


Björn Ekelund

Missa inte artikeln med Jan-Eric Nilsson på Statens väg- och transportforskningsindstitut

Fakta

FAKTA
Begreppet ”Smart Stad” är en mycket bred vision som innefattar användandet av smarta IT-system och andra tekniska system med intelligens för att optimera stadens funktioner och tillgångar. Det handlar även om en genomtänkt planering gällande till exempel miljö och fysisk infrastruktur som till exempel transporter.

Dela artikeln

Journalist

Anders Edström Frejman

Fler artiklar