Weekly News

Ambitiösa städer viktig drivkraft bakom nordisk Clean Tech

Ett hållbart samhälle karaktäriseras av ett sammanhållet synsätt ur ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv.

– Ett cirkulärt tänk är en grundbult. Till exempel att en stad skapar så lite avfall som möjligt och att så mycket som möjligt av avfallet tas om hand. Att matavfall återförs till biogasproduktion och att spillvärme från industriella processer blir till fjärrvärme är två vanliga tillämpningar. På liknande sätt blir restprodukter från skogsnäring till fjärrvärme eller el.

Det säger Per Simonsson, VD för Sustainable Business Hub, SBH. Det är ett medlemsnätverk i södra Sverige med energi- och miljöteknikföretag, kommuner och akademi. Nätverket syftar till att underlätta kontakterna mellan de tre delarna. Affären är i fokus liksom kommuners ambition att bli mer hållbara. I södra Sverige menar han att man lyckats väl inom det breda området som ofta brukar gå under benämningen Clean Tech.
– Jag tror generellt att vi på den svenska sidan är särskilt duktiga på sammansatta urbana försörjningssystem. Till exempel värmeteknik som fjärrvärme, vattenrening, styr och regler samt smarta nät.

Det forskas en hel del. Dels inom större företag som till exempel Alfa Laval i Lund och dels inom större akademiska lärosäten som Lunds universitet.
– Vi har testbädd inom cirkulär ekonomi i Helsingborg där vi har som mål att den ska bli den största i Europa.

Han menar att det överhuvudtaget finns en kritisk massa av kompetens samlad i både större och mindre företag i Sydsverige och Danmark. Deras position hade inte varit så bra om inte städerna och kommunerna hade haft höga ambitioner på miljöområdet.
– Det går inte att komma ifrån att man behöver en stark hemmamarknad. Lund, Malmö, Helsingborg och Köpenhamn är bara fyra av alla städer i Öresundsregionen med höga ambitioner att bli goda exempel inom hållbar samhällsbyggnad. Det är klart att det har betydelse att de sätter ribban högt, efterfrågar nya lösningar och mer än gärna deltar i pilotprojekt.

Det blir en win-win situation för alla parter. I vissa fall söker företag och kommuner visst projektstöd på EU-nivå. Städerna får testa ny teknik och visa att de är på tårna. Företagen får omsätta innovationer i skarpa projekt, samla på sig referenser och erfarenheter av lösningar som sedan kan skalas upp.
– I mångt och mycket är danskarna och vi svenskar är duktiga på ungefär samma saker. Många företag är dessutom representerade på båda sidorna av sundet och finns med i varandras leverantörsled. Men ska man hårdra det lite så har väl danskarna lite mer erfarenhet inom sol och vind, medan vi på den svenska sidan kanske är lite vassare inom biogasproduktion.

Exemplen på samarbeten länderna emellan är samtidigt många. Per Simonsson berättar att SBH och dess danska motsvarighet CLEAN till exempel samarbetar i International Clean tech network där CLEAN har ett sekretariat.
– Nu senast har vi tillsammans med danskarna varit involverat i ett projekt i Kina rörande luftreningsteknik, avslutar Per Simonsson.

Dela artikeln

Journalist

Anders Edström Frejman

Fler artiklar